Hej hopp ! Här händer det saker:)
Vi ska ha ett stort barnkalas idag så jag hade planerat att hämta hem lilla Millan från Margot imorgon måndag så hon inte blev stressad. Hon är ju beräknad till torsdag och hon brukar ju vara här så hon känner sig hemma. Normalt sett tar jag hem en tik några veckor innan men som sagt Millan känner ju oss så väl att det inte skulle vara ett problem att få henne trygg i valprummet/sovrummet.
Nåväl, i fredags så hade jag och en kompis bestämt att vi skulle träffas här hemma och fika, snacka lite och bara ta det lite lugnt. Eller hur... Jenny hinner hit, dricka en halv kopp the innan Margot ringer och säger att Millan beter sig underligt. Hon brukar alltid gå sida vid sida med Margot men nu så drog hon sig undan och ville vara själv. OOps tänkte jag det bådar inte gott! Hon är ju bara på dag 57 så det var ju lite för tidigt! Men iallafall så bestämdes det att jag skulle hämta hem henne med en gång. Så jag sa hej då till Jenny och Magnus och körde till Hlm för att hämta hem lilla tjejen. Hon brukar alltid vara så kelen när man kommer men denna gången var det definitivt ngt som var annorlunda, hon ville vara själv.
Jag körde hem henne och gick in och lade henne i den nybäddade valplådan. Hon började krafsa lite men var inte orolig. Jag tempade henne och den låg normalt. Så Magnus och jag satte oss för att titta på lite tv . Vi hade ju koll på Millan eftersom vårt valprum ligger precis vid vardagsrummet. Filmen var bra och varje reklampaus så var jag inne hos Millan och kollade henne, kissade henne och hon var hur lugn som helst. Bra tänkte jag då händer det säkert inte ngt förrän nästa vecka. Så jag satte mig lugnt i tv rummet igen. När klockan närmade sig tolv så var mina ögonlock tunga så jag satt och funderade på om jag skulle gå och lägga mig hos Millan, men jag var trög så jag satt kvar i tv fåtöljen lite till.
Plötsligt hörde både Magnus och jag ett tydligt valp pip! Ja jäklar vad vi flög ur stolarna och in till Millan! Vi har nog 17 aldrig blivit pigga så fort:)
Jo då vi hade hört rätt , Millan hade fött en liten flicka och hade slickat henne ren. Jag klippte navelsträngen och lade den lilla hos mamma. Sen blev det fart på oss. På med handskarna, fram med vågen, handdukarna och papper. Som tur var så hade jag ju redan förberett så allt var på plats. Jag tänkte raka henne på magen när hon kom men bestämde mig för att det kunde vi göra i morgon eftersom hon ändå inte var på väg att valpa nu:)
Lilla flickan var väldigt mager och smal men vi jobbade hårt med henne för att få igång henne. Jag tänkte mest att om hon legat ett tag i kanalen så kanske hon var trött pga det. Hon var ju dessutom född dag 58 så det kanske inte var konstigt att hon var mager. Vi kämpade på med henne och så heltplötsligt rullade en våg genom Millan och ut kom flicka nr 2. Hon var bra i hullet och väldigt framåt. Vi torkade henne torr och lade henne hos Millan. Hon ville äta direkt och det var ju ett bra tecken. Vi fortsatte och gnugga nr 1 utan större resultat. Vi lade henne vid tutten och hon slickade lite men ville inte gapa. Vi sprut matade henne lite råmjölk för att hon skulle få energi. Sen kom en liten pojke till världen. Han var också mkt pigg och sökande.
Efter 45 minuter så trillade det ut en flicka till som jag först trodde var död eftersom hela påsen var svart. Det verkade vara ngt tokigt med alltihopa. Men så kände jag en lite rörelse så jag slet upp hinnorna och där inne låg en mkt förbannad liten flicka! Släpp ut mig!! Men som sagt det var mkt konstigt för det var två moderkakor, dubbel uppsättning av hinnorna och två navelsträngar! Troligen hade det funnits en valp till som resorberats och att det uppstått en blödning mellan hinnorna därför var det svart och geggigt. Vilken tur att lilla tjejen visade att hon visst levde! Normalt sett brukar jag inte öppna de foster som kommer ut och är synligt döda/ missbildade. Det är ganska läskigt när de är deformerade.
Nåja Magnus gick och lade sig eftersom det nu kommit ut fyra och Millan verkade mkt lugn och sansad. Jag bäddade rent till henne och lilla familjen. Men vis av tidigare erfarenheter så höll jag ändå ett vakande öga på henne, man kan ju aldrig veta:) Jag fortsatte att försöka hålla liv i den lilla flickan då det helt plötsligt börjat gå vågor i Millans kropp igen. Hon lyfte bara på svansen och pojke nr 2 var född:) De fyra sista var väldigt aktiva och pigga. Tyvärr så verkar det inte som om den lilla tjejen kommer att klara sig fastän vi lägger till henne, matar henne mm. Hon är tyvärr för svag. Så är det ju i naturen men jag blir alltid lika ledsen när det inte riktigt går som det ska.
Nåväl vi kan bara mata henne och avvakta. Om det är ngt tokigt med henne så kommer hon att dö men jag vill ge henne en chans.
Millan var jätte duktig ! Jag är så glad att hon klarade det så fint utan kejsarsnitt och allt!!
Nu ligger hon med sina bebbar och bara myser.
Jag kommer att lägga ut bilder på det små så fort jag hinner men som sagt jag har ett stort utomhus- barnkalas idag så vi får se vad tiden räcker till!
Tills dess! Ha de bra
kram Mia och gänget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar